1 sön i Fastan – Prövningens stund

Prövningar vi möta få, och vi ofta ej förstå, Herrens vägar när han önskar att vi himlen skola nå. Sina barn han leder här genom sorger och besvär, vi förstår Hans vägar bättre ovan där! Hur många gånger jag sjungit den sången vet jag verkligen inte. Närmare tusen än hundra i alla fall. Tillsammans med Pärleporten och Barnatro ligger den bland de mest sjungna sångerna för min del under 1970 och 1980 talet. I mitt jobb på ett rehabiliteringshem med starkt kristen profil i Uppsala denna period var vi ofta ute på stadens värmestugor, sjukhus eller anstalter, eller informerade i skolorna, och vi sjöng alltid dessa sånger. Mycket p.g.a. att de var igenkända och önskade, och förstås tyckte vi att texterna berättade något väsentligt.

Men det finns också en del att fundera på. Det gjorde vi redan då faktiskt, och jag missade sällan tillfället att berätta om våra reflektioner när vi sjöng sången. Den ovan citerade sången hette på engelska We will understand it better by and by och var skriven av den amerikanska metodistpastorn Charles Albert Tindley (1851-1933). I översättningen av Ivar Lindestad kom sången att heta Ovan där, och blev snabbt populär i Sverige, bl.a. genom Jan Sparring och Artur Eriksson. Om man teologiskt tänker att vi ska förstå Guds vägar med våra liv när vi kommer till himlen, så är det inte riktigt samma sak som att förstå Hans vägar by and by – allteftersom. Originaltexten ville berätta för oss att det redan här är möjligt att förstå Guds vägar, även om man inte förstår allt, och inte på en gång. Men det är stor skillnad på att vänta till himlen med uppenbarelsen.

Om jag nu har sågat en sångtext som någon läsare älskade får jag be om förlåtelse, det var inte meningen! Detta är en blogg, du tar del av en reflektion. Och för att då fortsätta i samma tolkning av sångtexten, så har vi raderna om att Gud leder oss genom prövningar, sorger och besvär. Detta är på ett sätt tröstande, men ställer också frågor. Var kommer prövningen ifrån? Är det Gud som prövar? Vad syftar prövningen till? Måste jag bevisa något för Gud?

Ämnet denna söndag, när fastan inleds i kyrkoåret, är Prövningens stund. Texten hämtas från Matteus 4:1-11, och kommer i sitt sammanhang i Matteus berättelse precis efter att Jesus blivit döpt och bekräftad från himlen som Guds älskade son, den utvalde. Och det är en dramatisk text. Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen. Äldre översättningar, och Reformationsbibeln, använder ordet frestas. Efter fyrtio dygns fasta blir Jesus hungrig (inte konstigt) och så kommer då prövningen, frestelsen. Eller rättare sagt frestaren, för texten säger: Då kom frestaren…

Det är spännande och intressant att läsa Bibelns texter. Man upptäcker nya vinklingar i berättelser man läst flera gånger, och i år fastnar jag just för detta faktum, att det sägs så tydligt vem som kommer med frestelsen, prövningen. Först sägs att Jesus skulle sättas på prov av djävulen, sedan fortsätter texten med att frestaren kommer och talar till Jesus. Efter Jesu svar berättas: sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden. Nya repliker, sedan fortsätter texten: Nu tog djävulen honom med sig upp på ett högt berg. Vid detta tredje korta samtal väljer Jesus ett starkt tilltal: Gå din väg, Satan. Berättelsen slutar också så: Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.

I bönen Jesus lärde oss be tillsammans, Vår Fader, ber vi om att räddas från det onda, den onde, och att bevaras från frestelse. Förr hette det t.o.m. inled oss inte i frestelse. Detta är en bön om beskydd från ondskan. Det måste kanske förtydligas att det inte är Gud som inleder i frestelse. Det vore en märklig dubbelmoral om Gud skulle lura sina barn att göra felaktiga val, när Han samtidigt lär oss att be om att Hans namn, Hans vilja och Hans rike ska komma till oss på jorden. Ibland sägs att ondska endast finns i människan själva, i vår egen svaghet. Vi skulle då alltså få skylla oss själva. Och visst, vårt eget begär, utgör just den svaghet som frestelsen kan appellera till. Men Jesus adresserar ändå ondskan mycket tydligt. Den som prövar, frestaren, får ett namn: Satan, gå din väg.

And so they´ve voted the Devil out, And of course, the Devil is gone; But simple folk would like to know, Who carries his business on? Citat från Mörkrets furste avslöjas, F J Huegel. Fri tolkning: om det inte finns någon djävul, vem gör då allt djävulskap?

Själva samtalet, hur Jesus svarar djävulen med att hänvisa till det som står skrivet, och citerar Mose skrifter, är en annan, och mycket viktig historia. Vi behöver förstås veta hur vi ska svara frestaren när han kommer. Men det får bli ett annat tillfälle.